Blog Image

Mia´s bondeblogg.

Om bloggen

Mia´s bondeblogg är tänkt att handla om en svensk bondes vardag dvs. lite gnäll & gnissel men även massor av positiva "kuliga" saker som händer på gården varje dag, och så lite politik också.

I fädernas fotspår…

Uncategorised Posted on Sat, October 05, 2019 17:22:16

Idag tog jag ledigt från alla djuren på gården i några timmar:) Jag åkte på utflykt med min dotter Jonna, min mamma Irène, mina morbröder Lars och Lennart och mina mostrar Kristina och Iva. Vi åkte runt i Kinda bygden och sökte vår historia. Först bar det av till Traneryd i närheten av Malma i Slätmon trakten. Traneryd består idag bara av en torp skylt som visar var torpet låg en gång, lite tegelsten hittade vi som troligtsvis varit en del av murstocken. Morbror Lars 84 år är som en livs levande historiebok:) han kan berätta årtal och händelser på stående fot:) Underbart!

Han berättade att här där torpet Traneryd legat har hans farfar Anders Johan född 1856 och hans farmor Sara Kristina född 1859 levt och verkat. Min morfar Herman född år 1892 tillsammans med sina syskon Karl född 1887, Elsa född 1890, Anders född 1896 är alla födda på denna plats mitt ute i skogen, brodern Ernst född 1901 är född i Hallerna dit makarna flyttade 1897. Lars berättade att farmor Sara Kristina pratade mycket om Traneryd under sitt liv i positiv anda:) Han berättade vidare om att sonen Anders brukade skoja att han var av modell -96, samma som Mauser geväret , ett populärt vapen på den tiden:)

På platsen fanns delar av den gamla logen kvar, häftigt att se hur man kunde bygga utan både spik och betong. Istället använde man hyvlade timmerstockar som med fin presition sattes ihop med sk dymmlingar, en metod som även användes var “laxstjärtsstrut”.

Efter att mina släktingar lämnade torpet i Traneryd 1897 så har ingen bott där, huset är som sagt borta och inom några år lär även det sista av logdelen vara ett minne blott.

Härligt att få känna historiens vingslag på exakt den plats där mina förfäder bott och verkat:)

Lars och även min mor har berättat om hur de på 1940-talet vid en flytt så fick min mammas bröder Ingmar och Sture leda varsin ko från Hallerna i Slätmon till Råsebro där Runefall ligger som var den sista gården min mormor Märta och morfar Herman brukade. Tänk er vilken tio åring som helst idag leda en ko på nästan 600 kg flera mil genom skogen, WOW säger jag:) Eller skolvägen på 5 km till skolan på morgonen och fem kilometer hem på eftermiddagen igen, i snö, regn och sol… Hör och häpna utan varken kickboard, elsparkcykel eller moppe. Tror det slår varenda super hero i alla dataspel idag:)

Min moster Kristina har gjort ett gediget jobb genom åren med att släktforska om våra förfäder, mycket intressant:)

Hela glada gänget framför platsen där huset Traneryd låg en gång i tiden där min morfar föddes en gång för länge sedan. Stort tack till framförallt Lars, Irène, Kristina och Iva för att ni delar med er av era minnen och historia.



Att ge sig tid att tanka…

Bondgård Posted on Tue, June 04, 2019 12:23:20

Att ge sig tid att tanka…

Ibland kommer vardagen allt för nära,
arbetet, alla måsten, tankarna gnager sönder än hela dygnet runt,
hur ska det gå med allt!? Kommer orken att räcka till!? Kommer vi
att lyckas eller misslyckas!? Pengar i massor måste in för att
driva runt allt och ingenting….

Så här kan det nog kännas för många
som driver både små och stora företag , så ock för oss…

Så min man tog med mig till Norrland,
en billig kortsemester. Vet inte när det hände sist, att bara vi
två gav oss iväg på äventyr tillsammans!?

Thomas har varit där förr men för
mig var det en ny upplevelse. Jag fick uppleva lugnet vid en forsande
bäck, äta Finncrisp med ett rejält lager Bregott på och till det
dricka det kristallklara vattnet ur den virvlande bäcken. Där satt
vi , mitt i naturen, inte en bil och inte en människa hördes av.
Det var tyst! Vi tankade energi mitt i den Norrländska naturen:)


Jag fick bevittna snöbeklädda
fjälltoppar, en bävers skogsavverkning, krama snöbollar i Juni och
mycket mer.

Våra barn tog hand om allt här hemma,
alla djuren och allt annat runt omkring. Tack snälla Jonna, Jacob &
Christoffer:)

Och även ett varmt tack till Leoni mfl
som hjälpte till med ridlektioner och Öppen Gård evenemang.

Nu är vi hemma igen , i vardagen.
Vissa bekymmer försvann inte från vårt liv, men många av dom
bleknade bort. Ibland gör man som människa en stor sak av en mycket
liten sak.

Jag försöker för varje dag som går
i mitt liv träna på att tänka så positivt som jag bara kan förmå
mig till trots att det är kämpigt ibland.

Jag får se till att återvända till
den där fina naturupplevelsen vid bäcken i Norrland och tanka lugn
och god energi, om så bara i tanken:)

Tack Thomas för ditt insiativ, vi
behövde det:)



Efterlängtat besök…

Bondgård Posted on Sat, April 27, 2019 17:20:11

Efterlängtat besök…

Idag, i samband med Öppen Gård så
kom grisen Pumbas före detta familj på besök:) Familjen har saknat
honom och Pumba har nog saknat sin familj han också. Det var härligt
att se när före detta husse kliade honom på magen… Pumba föll
ihop, lade sig på sidan och bara njöt av den härliga massagen:)

Rätt så ofta så får jag frågan om
jag tror att djur känner igen någon de träffat tidigare i livet,
antingen ett annat djur eller en människa. Mitt svar blir allt som
oftast… Brukar du känna igen en gammal vän när ni ses igen!? Med
det vill jag säga att vi människor väldigt ofta undervärderar
djuren. I många fall är djuren klokare än oss människor men
människan har tagit på sig rollen som jordens överhuvud, en
självpåtagen roll ska nämnas i detta sammanhang.

Vi bör nog backa ett eller ett par
steg och inse att allt finns inte i våra smartphones utan lär av
djuren och naturen istället och lägg ner varje tanke på att du är
störst bäst och vackrast bara för att du är människa. Om alla
testar det en enda dag så tror jag att vi skulle ha en lite bättre
värld att leva i!? Men vad vet jag??? Jag är ju bara en
människa:):):)

Bilderna nedan är tagna idag på Pumba
och hans älskade familj.



Trygga goa hästar!

Bondgård Posted on Sun, February 17, 2019 17:41:26

Trygga goa hästar:)

Idag har jag och min
duktiga häst tjej Leoni tränat unghästarna som blir tre år i
sommar. Vi gjorde en del markhantering med bla en plastpåse fylld
med tomma konservburkar som vi släpade på marken mellan hästen och
oss, samma påse skramlade vi med över huvudet på hästen, utmed
ryggen, kastade påsen med burkar både över och under hästen.
Nämnas kan att det låter rätt så bra när man skakar och skramlar
med denna påse. Önskemålet med denna övning är att hästen ska
stå stilla och i största möjliga mån, känna sig trygg och lugn
trots prassel och oljud. Jag tycker nog att vi lyckades riktigt bra
med det idag:)

Sist satte vi på sele och
tömmkörde de yngsta för första gången, även detta gick över
förväntan:) Härligt när det ivarje fall ibland går som man vill,
men hästar är hästar så man vet aldrig om det kommer att gå lika
bra nästa gång!?

Att träna hästen genom
att föra oljud runt den och även kasta saker som låter, över och
under hästen står hästen då kvar lugnt, stark och trygg i sig själv och bryr
sig föga om oljudet då har man lyckats till viss del…. Detta har
man stor användning av senare när man ska hantera och rida hästen,
en något så när orädd häst är guld värt när man rider utmed
vägarna och det kanske blåser upp en säck ur ett dike eller
skramlar till när en bil passerar.

Jag tycker väldigt mycket
om min lilla sto flock:) De känns mentalt stabila och är friska och
krya, sen att de har en egen vilja av stål och inte jämt vill som
vi vill det får vi väl leva med , man kan ju inte få allt:) Nedan
finns bilder från dagens övningar…

Dessa två bilder visar hur vi går framför hästen och släpar och slänger med den skramlande påsen.

Dessa två bilder visar hur vi skramlar med påsen utmed ryggen och uppe på huvudet och öronen.Viktigt att själv andas och vara lugn för att hästen ska känna sig trygg med dig.

Dessa bilder visar när vi kastar påsen över respektive under hästen, tre olika hästar på bilderna.

Sista bilderna visar flytta bakdel och tömkörning för allra första gången.



Tankegångar vid spisen…

Bondgård Posted on Sat, February 09, 2019 12:24:18

Tankegångar vid
spisen….

Står just denna lördag
förmiddag i Februari vid spisen och steker köttbullar:) Nötfärsen
i köttbullarna kommer från våra egna nötdjur här på gården,
djur som varje vår får åka ut till stora naturbetesmarker här i
bygden. Där ute får de gå och strosa runt i sin flock, äta gräs,
dricka vatten , busa och hoppa runt med kompisarna och vila såklart,
vila i naturen, i gräset och höra fåglarna sjunga och göken gala
tidigt i maj. I värmen i juli/augusti vilar de nog hellre i skuggan
i en träddunge, senare i oktober brukar det vara dags att åka hem
till gården igen för att tillbringa vintermånaderna inne i
lösdriftsstallet. Äggen till köttbullesmeten kommer naturligtvis
även dom från egen produktion, våra glada/fria utehöns:)
Ströbrödet, vispgrädden, smöret att steka i även det svenska
råvaror dock ej egenproducerade.

I detta läge går
tankarna till några av våra skolbarn i Sverige som nu nyligen
troligtvis fått äta Polskt nötkött från sjuka djur, sådana djur
går i Sverige till kadaver, dessa individer får i Sverige sluta
sitt lidande hemma på gården och förs sedan till återvinning i
form av tex biobränsle. I Sverige får inte sjuka djur transporteras
till slakterier.

I stort sätt varje gång
jag hör om bakterier, antibiotika, salmonella mm mm i livsmedel så
har det framkommit i medierna att det rör sig om livsmedel från
andra länder.

Varför är Sveriges
politiker och konsumenter så nonchalanta när det gäller
diskussionen om att kunna vara självförsörjande på mat till våra
invånare. I denna turbulenta värld med naturkatastrofer, krig och
terrorism i en salig blandning så tycker jag som både är producent
och konsument att det är viktigare än någonsin att vara
självförsörjande på livsmedel till den inhemska befolkningen. Den
dagen inte transporterna kommer till oss med maten från i många
fall så långt som från andra sida jordklotet . Vad gör vi då!?

Nu är köttbullarna
färdigstekta och provsmakade! Mums!

Hemskt att äta upp djur
tycker vissa… Ja, det kan kanske tyckas vara groteskt men jag är
människa och mina förfäder har ätit kött i årtusenden. Kött är
och har alltid varit en bra och nyttig proteinkälla. Och jag tycker
om kött och köttbullar:) Därför äter jag det!

Och angående miljötänk
och djurrättstänk så hävdar jag bestämt att det beror på vilken
produkt du väljer i livsmedelsbutiken, hur mycket den har påverkat
miljön och djurens välmående. Detta gäller naturligtvis både
animaliska och veganska produkter.

Så vare sig du är vegan
eller köttätare så vänligen tänk till i butiken innan du väljer.

Vill du göra som mig
tillaga en köttbit som du vet att djuret som givit oss maten har
haft ett gott djurliv när det levde och påverkat miljön minimalt
så är du välkommen till vår lilla gårdsbutik här på Eneby
Norrgård! Vi erbjuder just nu nöt&lammkött från egen
produktion, älg, hjort & vildsvin från traktens vildmarker och
så ägg förstås från glada utehöns + hembakat fikabröd bakat på
svenskt smör.

Välkomna till Eneby
Norrgård i Horn!



En värld full av liv!

Bondgård Posted on Tue, December 25, 2018 12:16:45

En värld full av liv… Ja, det är
vad jag kommer ut till varje morgon här på Eneby Norrgård:) Så
även denna juldagsmorgon!

Visst kan livet kännas ”segt”
ibland, jobbigt att komma ur den varma sköna sängen med vetskapen
om att man ska ut i kylan och jobba några timmar, frusna fingrar och
tår som gör jätteont när de ska till att tina upp igen, iskalla
vindar viner runt knutarna på stallarna, blåser igenom alla lager
av tröjor, jackor o mössa ända in till märg och ben tar sig de
kalla vintervindarna, BURR säger jag bara:)

Men hur segt det än är att komma ur
sängen en kall och mörk vintermorgon så vet jag ju någonstans
långt därinne i min själ att jag tycker ju om det… Att få komma
ut och vara väntad och behövd:) Djuren som möter upp mig ute på
stallbacken, grisen Pumba kommer ut ur sitt lilla hus och grymtar
glatt godmorgon är frukosten serverad:) Hundarna tumlar glatt
omkring och leker bland de morgonpigga hönsen som gärna går ut några
timmar årstiden till trots, kaninerna väntar tålmodigt i sina
burar på att få sin mat serverad, jag ropar ”getterna” då
kommer de alla sex och hälsar godmorgon sedan följer de mig troget
genom morgonens sysslor, även den lilla fårflocken kommer glatt
springande när jag ropar, hästarna gnäggar försynt när jag
närmar mig, korna äter lugnt av sommarens dyrbara grässtrån. Det
är verkligen en värld full av liv och jag är en del av den och det
är jag så oändligt tacksam för. Och angående den varma goa
värmen i sängen… Det blir ju kväll igen och då får jag krypa
ner igen och sova gott för att imorgon bitti vakna till en ny dag full
av liv:)

Bilderna är tagna juldagsmorgon 2018!



När mörkret kryper inpå…

Bondgård Posted on Fri, October 19, 2018 15:12:51

Nu så här på höstkanten när mörkret kryper inpå oss så gäller det att ta tillvara på de ljusa timmarna varje dag:) Jag som är landsbygdsbo och tillika bonde arbetar ju mestadels utomhus året runt, har lärt mig att ta tillvara på vad varje årstid har att ge i form av syn, doft o hörselintryck, att “känna” varje dag gör att jag som människa känner mig levande på riktigt:)
Jag kan följa fruktträden på gården, från de kala frusna grenverket en kall Januari dag till att de står i full blom en solig Maj dag, jag har fått äran att höra surret av pollinerande insekter och känna doften av blomprakten, både djur och människor kan söka skydd i skuggan under de gröna lövverket en varm högsommar dag och vi kan skörda frukten en sval Oktober dag. Snacka om naturens under:)
En kylig Oktober morgon ser jag solen stiga över dimmbeklädda mossmarker medans jag utfodrar och pysslar om alla bondgårdens djur.
Allt detta gör mig väldigt ödmjuk inför livet vi lever här på allas vårt jordklot. Jag inser klarsynt att den dagen jag inte längre vandrar här på Eneby Norrgård så kommer dock fruktträden fortsätta att ge frukt åt nästa generation och till nästa, precis som de givit frukt till förgående generationer. Men bara om vi vårdar vår natur, våra djur och vårt ekosystem med vördnad och med omsorg från både hjärta och hjärna.
Allt detta vackra har vi ju bara till låns, men vårdar vi det ömt så kommer det att bestå många generationer framöver och det tycker jag att vi satsar på gott folk:)
Var rädda om er allihop och vårda ömt det ni håller kärt:) Kram Mia



Att känna sig deppig…

Bondgård Posted on Wed, August 15, 2018 21:46:54

En liten solskenshistoria från bondgården… Hur man med frihet, utevistelse, goda vänner, god mat och massvis med kärlek kan vända en depression på ett par veckor:):):)

Den 19 juli 2018 flyttade grisen Pumba till oss på Eneby Norrgård, en minigris på snart ett år. Han hade hitilldags bott inomhus med sin familj i en lägenhet i en stad. Vi i vår enfald trodde att Pumba skulle må jättebra av att få bo på en bondgård!? Men ack så fel man kan ha när man bara utgår från sig själv som människa hela tiden… Pumba blev efterhand mer och mer tillbakadragen efter att ha flyttat till oss, han slutade nästan att äta och låg bara och sov hela tiden. Men som goda djurvänner så förstod vi snart att Pumba var deprimerad och saknade sin familj i staden trots att vi tyckte att landet borde vara prima liv för en gris:) Vi blev tvugna att tänka om… Pumba fick nu gå helt lös på gården så att han verkligen kunde umgås med de andra djuren på gården, vi pratade mer med honom, väckte honom varje morgon med frukost på sängen, påtalade tydligt för honom att man inte kan sova bort livet:) De andra djuren, framförallt hundarna Freja & Engla och kattungarna Bosse & Gunnar började så smått att leka med Pumba (vi har bett dom att ta hand om sin nya gårds kompis:). På kort tid har Pumba insett att livet på landet ändå inte är så dumt, nu leker han med hundarna och katterna, springer runt, leker, pratar högljutt, han är riktigt glad nu. Så himla underbart att se hur det går att vända en nedstämd gris till att bli glad, positiv och tro på livet igen:)

Livet är underbart! Vi behöver bara lite hjälp på traven ibland för att förstå det! Tack Pumba och alla er andra på Eneby Norrgård för alla insikter ni ger mig varje dag året om:) Ni lär mig så mycket:)

Bilderna nedan är tagna ikväll



Next »